Även i dagens samhälle år 2018 i Sverige så är det inte accepterat överallt att HBTQ-personer existerar, tyvärr så finns det även mycket diskriminering emot HBTQ-personer. Många verkar tro att HBTQ är en psykisk sjukdom. Denna främlingsfientlighet mot HBTQ är mycket troligt att det beror på att människor är rädda för sådant som är främmande.
Du ser inte verkligheten som förvrängd och du är inte känslomässigt störd för att du tillhör HBTQ.
Diskrimineringslagen existerar och ska motverka diskriminering, lika rättigheter oavsett kön, religion, sexuell läggning eller diskrimineringslagen emot HBTQ funktionsnedsättning.
Rekryterare och utbildningsaktörer är sedan januari 2017 snarare skyldiga att arbeta löpande mot diskriminering sedan bestämmelserna ändrades kring åtgärder.
Arbetsmiljö rör absolut HBTQ-frågor, undersökning visar att många HBTQ-personers hälsa är sämre och har lättare för att bli utsatta för diskriminering, trakasserier, utfrysning.
Heteronormen skulle kunna antas som ett förutfattat ord som sätter orsaken på att så många HBTQ-personer måste ”komma ut ur garderoben” för att man antas inte tillhöra det ”vanliga”.
Det är förmodligen väldigt vanligt att HBTQ-personer döljer sin sexuella identitet på sin arbetsplats, vilket kan bero på ökad risk och rädsla för diskriminering av både Chef och arbetskollegor, eller att man är rädd och orolig över att få sin karriär icke funktionell.
Det kan bli svårt att ”komma ut ur garderoben” när de flesta anser/tror att alla andra är heterosexuella. Det sociala kan ställa till det inte bara på arbetsplatsen utan lite vart som om man inte kan eller vågar vara öppen, frågor och diskussioner från och mellan arbetskollegor kan bli besvärliga och även obehagligt med frågor huruvida man är singel.
En annan sak som också kan bli jobbigt är att man som HBTQ-person ständigt tvingas ”komma ut ur garderoben” inför nya möten, där tror jag att många känner igen sig.
Följande tips och information är bra att ha i åtanke som arbetsgivare när man bokar konferensrum i Stockholm med omnejd.
En arbetsgivares åtgärder sker löpande och aktivt i 4 olika faser, Undersök, Analysera, Åtgärda och Följ upp och utvärdera. En diskrimineringsgrund innebär HBTQ, kön, tro/religion, kultur/bakgrund, funktionsnedsättning och ålder, dessa ska ha lika rättigheter.
Om man är utsatt för diskriminering pga sin identitet så ska man i första hand kontakta sin chef, går inte detta så kan man också vända sig till, vid misstanke så är det arbetsgivarens skyldighet att dra igång att börja med en Undersökning. Kan man inte vända sig till sin Chef så går det bra att anmäla hos Skyddsombudet eller till Diskrimineringsombudsmannen.
Viktigt att lyfta upp är att många unga HBTQ-personer faktiskt blir utsatta för diskriminering och kränkning i skolan, vården, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och även hos Polisen så är våra unga HBTQ-personer inte nöjda med bemötandet.
En lägre självkänsla, otrygghet och dåligt förtroende för vuxna är vanligt, tyvärr så är självmordstankar vanligare hos unga HBTQ-personer än hos heterosexuella unga personer.
Det behövs en mer konkret och en förstärkt pedagogik för att diskriminering ska upphöra i skolan, diskriminering som sker behövs synliggöras och förändras. Ett ganska nytt ord är Hen som är könsneutralt istället för Han och Hon.